Djurvänliga val


Det är lätt att göra skillnad. Med lite medvetenhet kan du förbättra djurens situation.
Kom ihåg – efterfrågan styr allt!
Du som konsument har störst chans att påverka djurens situation!

.. 
Vad du kan göra för djuren:

  • Skippa produkter av päls, skinn, dun, angora- och merinoull
  • Ät mer vegetariskt och veganskt
  • Köp inte souvenirer som kommer från döda djur, t.ex sköldpaddsskal, elfenben, fjädrar osv.
  • Undvik besök på björnshower, tjurfäktning, tuppfäktning, uppvisning eller fotografering med apor och liknande event när du är utomlands
  • Undvik besök på delfinarier, cirkusar och andra djurtillställningar där djur utnyttjas
  • Köp vegansk och icke-djurtestad kosmetika, krämer, tvålar och dyl
  • Bli medlem eller månadsgivare i någon djurrättsorganisation
  • Skriv insändare till tidningar
  • Prata med vänner och bekanta om djurens situation
  • Dela information om djurens situation på sociala medier
  • Ge ett ekonomiskt bidrag till någon djurrättsorganisation
  • Gör en ideell insats för någon djurrättsorganisation
  • Skriv under på namninsamlingar. Det kan du göra på t.ex Djurens Rätts hemsida. Det kan t.ex vara för att få kortare djurtransporter, förbjuda djurtester, få bort hönsburar, införa strängare lagar för djurhållning osv
  • Uppmuntra personer eller företag som gör djuretiska val
  • Var uppmärksam när du misstänker vanvård eller misshandel av djur. Brådskande fall ska anmälas till polisen, annars till Länsstyrelsen i det län det gäller. Det går alltid bra att vara anonym.
  • Går du i husdjurstankar? Adoptera ett hemlöst djur, hellre än att köpa från uppfödare eller zoo

val

Skippa kött – även bra för klimatet och hälsan!

Naturskyddsföreningen, WWF och Livsmedelsverket m.fl råder oss att minska på köttkonsumtionen och det pratas allt mer om köttets negativa inverkan på klimatet. Köttkonsumtionens negativa effekt på klimatet sker på flera plan – skövling av regnskog, övergödning av Östersjön, ökar koldioxid-utsläppen och bidrar till överfiske av haven.
..

Kor och grisar släpper ut metangas och dikväveoxid som står för 18% av växthusgaserna. Det är mer än bilavgaserna globalt sett. Istället för att föda upp djuren på gräs och restprodukter används merparten av all odlad spannmål som djurfoder. I denna odling används konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som förstör livet för vilda växter och djur. Slaktdjur får också småfisk i fodret vilket leder till överfiske. Avfall från de många djurfabrikerna från länder runt Östersjön leds via de många floderna ner i havet och bidrar till övergödning och havsdöd.

I industriell djurhållning får djuren fet, energirik mat för att växa fort. Djuren får också soja i fodret vilket gör att enorma mängder soja måste transporteras långa vägar och från länder som sällan har ekologisk odling. Sojaodlingarna i bl.a Brasilien påverkar klimatet negativt eftersom odlingarna orsakar skövling av regnskog samt besprutning med mycket giftiga kemikalier. Den giftiga odlingen medför självklart även sociala och hälsomässiga problem för arbetarna. Skövlingen av regnskog görs inte bara på grund av sojaodlingarna utan så mycket som 80% av Amazonas regnskog skövlas enbart pga att man behöver plats för all den boskap som föds upp för kött.

Hälsomässigt påverkar köttet oss negativt eftersom slaktdjurens mat –  korn, soja och oljor – gör att köttet består av mer fett och mindre protein. Många djur får även industriellt framställda proteiner för att växa fort samt konstant antibiotika för att stå emot sjukdomar (som annars lätt uppkommer pga den ogynnsamma miljön). I vissa länder injiceras slaktdjuren med tillväxthormoner för att kunna öka snabbare i muskelmassa. Allt för att öka böndernas kostnadseffektivitet – på bekostnad av djurens och människans välfärd. Genom köttet får vi i oss det som djuren fått i sig. Pga antibiotikan från djuren får vi en ökad risk att utveckla resistenta bakterier. Risken för övervikt, hjärt-och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och allergier ökar också. Det fett som finns i animalisk kost, även mjölkprodukter och ägg, innehåller mättat fett. Det mättade fettet är den sämsta sortens fett för hjärta och kärl och kopplas ofta ihop med övervikt. I köttprodukter hittar vi också skadliga tillsatsämnen såsom nitrit, färgämnen, konsistens- och smakgivare men också t.ex salmonella- och ecolibakterier.

I KRAV-produkter får det inte finnas syntetiska smak- och färgämnen och endast ett fåtal konserveringsämnen och andra tillsatser. Odlingen av fodret ska vara ekologisk, dvs det får inte användas kemiska bekämpningsmedel, genmodifiering och konstgödsel på åkrarna. Vi får alltså i oss mindre gifter när vi väljer KRAV-märkt. I produktionen har det tagits lite mer hänsyn till djurens behov och gårdarna kontrolleras varje år. Djuren har lite mer plats, i bästa fall lite sysselsättning och får gå ute nästan hela året.

Men trots att man väljer KRAV bidrar man till att djur utnyttjas i hög grad. De allra flesta djur, trots Krav, transporteras många timmar för att komma till slakteriet. Slakten sker där på samma sätt som för andra djur – en utdragen och smärtsam process där djuren känner stark stress och ångest. Många djur får vänta i slakteriet upp till ett dygn. Kor och äggläggande hönor, trots KRAV (mindre än 1% av slaktkycklingarna finns som KRAV), hålls oftast inne hela vintern. Hönor och kycklingar är även i Krav-produktion alldeles för många på samma yta och har för trångt för att kunna bete sig som en naturlig flock. De flesta hönor får aldrig se dagsljus.
Krav-kor kan välja när de ska äta och mjölkas och röra sig lite mer men i äldre Krav-gårdar där det inte finns möjlighet till lösdrift står korna bundna i sina boxar hela vintern. De kan då inte vända sig utan bara stå eller ligga ner. Kalvarna tas även här ifrån kon tidigt om än något senare, och det onaturliga, extrema mjölkandet sliter på korna och ger juverinflammationer.

Krav-grisarna kastreras precis som vanliga grisar utan bedövning och kycklingarna är av samma snabbväxande framavlade raser som lider av benproblem och värk. Kycklingar och värphöns är allra mest utnyttjade i den extremt industrialiserade kyckling- och äggproduktionen. Ett ofattbart antal, ca 150 000 kycklingar, dör bara under transporter varje år.

Vill du veta mer om djurens situation? Läs mer på Djurens Rätts Faktabas

A7

Källor:
World Animal Protection
Naturvårdsverket
KRAV
Svenska Naturskyddsföreningen
Djurens Rätt’s Faktabas
Havet.nu
Tidningen Allergia